Dagens ridpass gick inte helt som jag hade tänkt mig. Cordiere ville inte alls samarbeta så jag fick lägga ner ungefär 45minuter på att övertyga honom om att vi faktiskt inte skulle sluta förrän han gav sig. Men efter 45minuters bråkande gick han faktiskt att rida! Så jag fick nöja mig med en fin häst i iallafall 10minuter.
Han blir så oerhört arg på mig när jag ber honom flytta sig undan ena skänkeln. Han kastar upp huvudet, biter tag i bettet och springer. Fast som sagt bara för ena skänkeln. För andra är han som en liten ängel, håller formen, trampar på och flyttar sig snällt. Han har i och för sig varit ganska bråkig hela denna veckan. Förra helgen var jag ju iväg i Göteborg så då gick han ingenting alls på tre dagar. Mamma ville inte rida honom åt mig, bara pyssla om honom. Inte ens ut i skogen ville hon rida, hon var rädd att han skulle dra iväg med henne. Jag försökte förklara att det bara var att klamra sig fast i manen, så gör jag. Stannar gör han ju alltid så småningom. Hon tyckte dock inte att detta var någon bra idé.
I alla fall tror jag att det var denna vila som gjort att han är som han är. Med andra ord blir det hårdträning ett tag framöver så ska han förhoppningsvis vara i fin form igen till sommaren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar